Det hotade huset – Förord

Melankolins uthärdlighet:
Att någorlunda kunna sammanfoga
det man grubblat sönder
att någon gång ha upplevt skapandet
rättare sagt förenandet av de oförenliga

– Gunnar Ekelöf

Denna avhandling har kommit till under några omistliga år på Historicum i Uppsala och många är de som på ett eller annat sätt bidragit till dess fullbordan. Jag vill nämna några få av dessa. Margareta Revera har genom åren lagt ned mycken tid och möda på avhandlingen och utan hennes ständiga intresse och kunniga kritik skulle den aldrig ha blivit klar. Min professor Rolf Torstendahl har genom sitt stöd, sin uppmuntrande vägledning och sin sällan sviktande tro på detta opus hjälpt mig förbi flera nattsvarta stunder av tvivel. När detta verk bara var ett kluddigt utkast på några få sidor i en pärm och en härva med tankar i mitt huvud hade jag turen att få dela forskarrum med Anders Florén och undertecknad har sedan dess njutit förmånen av hans kunskaper och skapsamma kommentarer. Kurt Ågren, Stellan Dahlgren, Jan Lindegren, Eva Österberg – nu förlorad till Lund – och Sven A. Nilsson (som också lät mig ta del av vissa egna opublicerade manuskript) har under arbetets gång alla delat med sig av goda uppslag och förslag till förbättringar. Det samma gäller Thorsten Nybom, Alexander Kan och Carl Göran Andræ. Allan Ellenius skall ha tack för en del tankar som var till stor hjälp i ett kritiskt skede av arbetet. Hade jag lyckats att rätta mig efter alla dessa människors klarsynta och förståndiga kritik skulle denna avhandlings tillkortakommanden ha blivit färre.

Doktorandseminariet, med allt vad det inneburit av diskussion, kritik och samvaro, har varit ett viktigt stöd för mig. Där har många begåvade kommentarer fällts, kommentarer som gjort sitt för att reducera den stundtals ej obetydliga förvirringen i författarens tanke- och forskningsarbete. Om några skall nämnas i detta kollektiv är det Åsa Karlsson och Dag Lindström, som båda gett mig god hjälp. Ett påpassligt stipendium från Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala möjliggjorde slutförandet av detta verk, och min tacksamhet riktas även till dem (och givetvis också till skattebetalarna för den delen). Marie Clark-Nelson har utfört översättningen av sammanfattningen till engelska.

Även alla de på bokförlaget Atlantis som arbetat med boken skall ha stort tack. Speciellt vill jag rikta mig till förlagsredaktören Stina Peterson, som hjälpte mig mycket med min förra bok om slaget vid Poltava, och som än en gång kommit till författarens bistånd.

Det är kutym att harangera doktorandhustrun i sådana här förord och jag vill inte sätta mig över dylika traditioner: hustrun Anki tackas härmed; hon har varken stoppat mina sockor eller skrivit ut mitt manus på maskin, men hon har ändock gett ett ovärderligt bidrag till denna avhandlings tillkomst genom att helt enkelt tålmodigt leva tillsammans med mig.

När boken kommer ut har en ny vår öppnat sina ögon. Jag kommer då, med stor och ärligt känd lättnad, för första gången på många år att lämna denna avhandling och andra lärda bagateller bakom mig, ta min lille son på axlarna och vandra ut i världen för att tillsammans med honom återupptäcka vårkvällarnas bedövande skönhet.

Uppsala

– en marsdag den gröna vintern 1989

Peter Englund

One thought on “Det hotade huset – Förord

Kommentarer inaktiverade.