Erik Dahlberghs dagbok 1625-1643

Följande är den första delen på Erik Dahlberghs s.k. dagbok. Den täcker hans barn- och ungdom, från födelsen 1625 till och med år 1643. Stavningen följer originalet, som återfinns i Uppsala Universitetsbibliotek, handskriftssamlingen signum X:257.

1625

Den 10 octobris ähr iag, Erick Jönsson Dahlbergh, födder till denne ussle och äländige wärlden uthij Stockholms stadh och Gråmunke gränd af ährlige och christelige föräldrar. Gudh, denn allerheligaste Treefaldigheet, sam hafwer mig fattige creatur skapat och uthan något lyte komma i dagsliuset, förläne, att jag uthij detta timmelige lij fet må christeligen, ährligen och wäl lefwa och förläne migh medh allom Christtrognom effter detta lifwet een ewigh frögd, glädie och saligheet, och det för Jesu Christi förtjänst och förskyllan skuldh, hwilken medh Fadren och thenn Helige Ande ware lofuat, prij sat och wätisignat uthi alla ewigheet. Amen, Amen, Amen.

Mina föräldrar hafwa warit numehra salige hos Gudh i åminnelse Jöns Erichson Dahlberg, Deres Konungl. Maijestetters Caroli denn nijondes och Gustavi Adolphi Magni wälförordnat landzcammererare öfwer Wäsmannland, Wärmeland och Dalarne, så och salig hoes Gudh i åminnelse, ähreborne och dygdesamme matrona Dorothea Matzdotter, hwilke af een faderlig och moderlig omsorgh fåå dagar dereffter hafwa migh igenom det heliga döpelsens sacrament uthij Gråtnunkehoims kiörkia Herrans Jesu Christi församling incorporerat, och jagh det nambnet Erick undfångit; hwaropå och icke långt hereffter min sahi. faders dödelige och högstbeklagelige frånfälle fölgde.

1630

Effter min sahl. faders dödelige frånfelle reste jag medh min sahlige moder iempte mijna begge syskon, Aron och Saara, till min sahlige faders twenne skattegårdar uthij Wässmannlandh och Simtuna sokn, Hanewadh benembde, opå hwilken nu den adelige sätegården Strömsnäs ähr bygder. Och effter min salige k. modet mig intedt nyttigare sågh, änn att jag uthij alla christelige dygder och bookelige konster måtte blifwa opptuchtadt, blef jag detta heela åhret uthij prästegården hoes kiörkioheerden sahl. magister Johanne Simtelio. Giorde altså tillijka medh hans barn min begynnelse uthij studier.

1631

Menn såsom min sahl. k. moder blef innrådd att sända mig och tillijka medh bemelte Mag. Iohanns barn opå någon skoola, reeste jag tillijka medh dem iempte wår praeceptore till Wästeråås och gingo till kost hoes een borgare, Bengt Jacobson.

1632

Lät min sahl. käre moder hembta mig igen heem till Hanewadh och sendes straxt I begynnelsen af åhrett till Ubbsala och war uthij Mag. Olaij Laurelii (som sedan blef biskopp i Wästråås, männ då war professor och tillijka kiörkioheerde i Dannmark sokn) huus och kost, emedan han war min närskylte frände, hwarest jag tillijka medh hans barn temmelige fundamenter uthij studerande giorde, så att jag effter min ålder aff allom hade berömm. Männ emedan som min sahl. k. moder i medler tijdh sigh uthij ett annat ächtenskap hade begif wit medh capitainen under Wässmanlannds regemente, manhafftig Peder Gråå, funno dee begge för rådsambt att affordra mig ifrån Ubsala och sända mig till Norrkiöping, hwarest een godh skoola war, och kunde iag för större bequemligheet skuldh och med mindre omkostnader wara hoes Peder Gråås moder, som bodde i Norrkiöping opå Saltängen och war gifft medh een tysk kiöpmann lohan Diskman benembdh, hederligit och myket förmöget folk; komm altså först igen till Hanewadh.

1635

Reeste jag medh min sahl. moder och styfader in ianuario a:o 1635 till be:te Norrkiöpingh, hwarest jag detta heela åhret continuerade mina studier tillijka medh häradsfogden Nils Jonsons söner (af hwilke den eene ähr worden adlat och kallas Klingstädt) under een praeceptore. Menn såsom deres äldesta dotter Anna blef gifft medh een tysk kiöpman i Söderkiöping, Hindrich Schröder benämndh, och bemälte deres dotter mig mycket älskade, så att honn aff föräldrarne begiärte, jag måtte få föllia henne. Medlertijdh miste jagh min aller käraste moder igenom den timmelige döden.

1636

Jag reeste effter juhl ifrån Norrkiöping till Söderkiöping, 2 mihl, hvarest jag straxt i begynnelsen gick i skoola under Rectoris Mag. Andreas Andori handh och promoverades uthij rectoris classe, hwilke studier jag uthij 2 åhr continuerade och i medler tijdh wedh hållin examen under mester Päär Biugg mig ett stort lof och berömm förwärfwade, som hoes den, som ifrån Linkiöping dijt war ankommen bemälte examen att anstella. Icke mindre profiterade jag under rectore cantus, ty som Gudh och naturen mig hade begåfwat medh een liuflig röst, altså blef jag och hållin för den bästa siungare i heela skoolen, och derföre af hwar mann myket älskatt och afhållin, till des jag

1638

uthij maio blef affordrat uthaf min faderbroder, numehr sahlig hoos Gudh, ädell och wälborne Brick Erickson Swanfäldt, Kongl. Maij :tz wälförordnat räntemästare. Begaf mig altså först igen till Norrkiöpingh och sedan derifrån siööwägen till hufwud och residentz staden Stockholm, hwarest jag min sahl. faderbroder, som då hoes herr Lorentz Hartman logerade, antreffade. Och såsom wälbemelte min sahl. faderbroder hade mästedelen hafft och förwärfwat sigh sin fortun och lycka igenom pennan, altså fann hann och för rådeligit, att jag alldeles skulle quitera studierne och winnleggia mig om att wäl lära räkna och sknifwa, att framdeles i den functionen kunna giöra mitt fädernäslandh någon tiänst. Blef altså uthij junio 1638 säudt medh een lybsk skeppare, Mickell Suuk, opå ett nytt och wälbygdt skiep till Lübek. Och sedan wij uthij 3 dagar och 2 nätter hade want uthur Dahlenhambn, kommo wij medh önskelig windh den 28 Junij till Trawemynde, 120 mihl, och fölliande dagen der effter till staden Lübek, 2 mihl.

Och sedan jag till nöije hade besedt staden Lübek, begaff jag mig derif nån medh godh lägenheet till Hamborg, 10 mihl, hafwandes medh mig min sahl. faderbroders adress- och rekommendationsbref till een förnemb, rijk och anseenlig calvinisch kiöpman, Segnor Abraham Paulsen benembdh, hwilken mig uthij sitt huus uthij Beckerstrassen till sigh togh och wäl fägnade. Menn såsom min faderbroder hade gifwit ordre, att jag skulle hoes någon godh skrijf och räknemestare i kost förtingas och dageligen wara hoes honom i huset om så myket desto bättre att kunna lähra, altså betingade bemelte Sig:r Abraham Paullsen mig hoes een berömbd skrijf- och räknemästare, Nicolas Detrij benembdh, boendes uthij S:t Maria Magdalena klosterhoff, öfwer hwilken kiörkia hann och hade inspectionen, och skulle gifwa för kost, twett, säng och kammare hwar wecka 2 rdhlr. Blef jag altså den 12 julij uthij hans skola intagen och giorde till sknifwande och räknande een begynnelse.

1639

Ulthij begynnelsen af novembri månadh blef jag befallen utaf een myket swår och hitzig brennesiuka, blef och på sidstone så swagh, att den fölliande tredie Advents söndagen bads för mig uthij 5 kiörkior i Hamburgh, för och effter predikan på predikes stoolen, hwilken siukdom mig uthij 27 weckors tijdh holt i sängen, till des jag bekomm min hälsa. Förblef i medlen tijdh hoes be:te Detrij in till denn 1 martij

1640

uthij hwilken tijdh jag mig öfwade uthij räknande, skrifwande och bookhålleriet, så att jag mig till berömm kan säija, att han mig för sin bästa scolan achtade, som han för denn tijden hade, kunde och i hans frånwaro gifwa andre hans disciplen lectioner och underwijsningh. Och som min sahl. faderbroder då för tij den war ankommen till Hamborgh och hölt den 4 mantij densammastädes brölop medh edle och wälborne jungfrw Ursula Elisabheta von Steinbergh, herr Jacob von Steenbergs, Konungl. Maij:tz i Swerige Gustavi Adolphi Magni rådh och ambassadeur uthij Tysklandh, dotter. Altså togh min sahl. faderbroder mig uthur skoolan till sigh. Och aldenstundh han hade resolvenat att giöra een reesa åth Swenige, så tog han mig medh sigh.

Och reste wij altså den 11 maij hembligen om afftonen klåkan 9 ifrån Hamburg, emedan een hoop keijserlige officerare, som wore i Hamburg och hade fått omm hans reesa kundskap och sig hade förmärkia låtitt sig willia honom i wägen oppassa och till fånga taga. Menn Gudh halp oss samma natt wäl framm, så att wij andra middagen lykligen kommo till Lubek, 10 mihl, hwarest effter någre dagars förlopp wij oss opå een skuuta embarquerade och gingo i Herrans nampn den 22 maij ifrån Lubek till Trafwemynde, ähre 2 mihl.

Och samma affton till segels och siöös, hade och den hele natten så och andre dagen godh windh, så att wij luppe Bornholm förbij, menn dagen dereffter blef hafuet så stilla och calm, så att icke een fiäder röörde sigh, doch medh een outhseijelig stoor heta, hwilket altså och framgeent continuerade, att wij uthij 11 dagars tijdh lågo opå ett ställe stilla, så att farkosten intedt mehr giorde om dagen än wände sigh een eller twå gångor, så att dee brädestumpar, tunnor och slijkt, som mann första dagen kastade i siöön, det låg opå elffte dagen när oss ännu qwar. Sågo och uthij dett stilla och klaara wattnet allehanda slags selsame och underlige diur, oss heelt obekiände.

Menn hwadh wedermödo wij uthij den outhseijelige och odrägelige heetan uthstodo, ähn intedt att beskrifwa, 1 synnerheet enär wårt dricka blef alt. Och det beklageligaste war, att een stoon deel handwerks geseller och andra passagens wedh 27 personen, så will mans som qwinnspersohnen, hwilke sig effter sedwanan allena opå 8 dagars tij dh hade provianterat, begynte då att lijda een sådan nödh som dee, som icke hade een bijt till äta och myket mindre till dricka, så aft öfuer denes iemmer och klagan steenar måtte hafwa hafft ett mädh lijdande. Aldenstundh det war reda opå tredie weckan, sedan wij ginge till segels, så wille eij heller skiepparen (ehuruwäl honom på sidlychtan böds 10 rdhlr för ett grofft brödh) mista det ringaste af sin skieps förrådh, i anseende han det till sitt skiepsfolk behöfde.

Men hwadh oss angick, hade wij, Gudi skiee lof, maat till nödtorfft, och till all lycka hade min sahl. faderbroder i Lubek kiöpt een tunna stoora croonärter, hwilke hann hade ährnat skiänkia uthij Ricks cantzlerns H. Axell Oxenstiärnas kiöök, iempte 20 åttingar enjovis och 3 stoora Parmesan ostan sambt 3 åhmar Renst wijn. Desse ärter iempte dee andra sakerne sambt een dryk wijn lät han dageligen så uthdeela iblandh dem, att dee alla blefwe spijsade och mätte, hwilke älliest aldeles hade förhungrat och gått till grundh, intill dess wij änteligen effter stoor uthstånden heeta och annor outhseijelig wedermödo den 8 junij finge een godh windh, som oss den 9 dito igenom. Gudz tillhielp, brachte inn uthij Dalerhambn, 120 mihl, och altså den beswärliga neesan tillända.

Den 10 junij reste min s. faderbroder till Stockholm och logerade först hoes Lorentz Hantman, men sedan hoes Reinholdt Böökman, 4 mihl. Och som min sahl. faderbroder alla sine förrättningar i Stokholm wäl hade bestält och af Kongl. Maij :tt för sine gode giorde tienster blef nobiliterat, altså reste han den 2 septemb. ifrån Stockholm till siöss, och komme igenom dens Högstes tillhielp den 9 dito till Trawemynde och samma dagh till Lubek igen, ähre 126 mihl, hwarest han sin k. frw och des föräldnar fann wedh godh hälsa och uthij godh estat. Wij blefwe altså denn heela wintern uthij Lubek, hwarest och min k. syster och broder ifrån Swenige wore ankombne. Den 5 novemb. reeste min s. faderbroder igen till Hamburg, att uthij ett och annat om sine egne ärender giöra anstaldt, och kom den 21 till Lubek igen, 20 mihl.

1641

Denn 5 martij reeste s. herr Swanfeldt åter till Hamburgh att uthur Banco uthtaga någre penningar, emedan hann i Swerigehade lofwatt att försträckia Cronan trettijo tusende nicksdaler, som herr Johan Oxenstiärna, som då war legatus till allmänne freds tractaten, till sin equippage och uthstoffering hafwa skulle, och kornm den 11 dito till Lubek igen, 20 mihl, hwilke 30000 rdhlr in aprili i Lubek till een stråhisundisk kiöprnan wedh nampn Nicolas Bauman, som dem opå högbe:te legatens wegnar emottogh, lefwererades. Och som s. herr Swanfeldt icke sågh för nyttigt ann, att jag lengre skulle förblifwa hoes honom, uthan tyckte bättre wara, att jag wore hoos een herre, som hade något att förrätta i Cronones ärenden och cammarsaker, att jag deruthij någorlunda kunde blifwa brukat och förfarin; altså recommenderade han mig hoes herr general cammererare uthöfwer Pommern, Meklenburg och Mark-Brandenburgh, edle och wälborne herr Gerhardt Antoni Rehnschiöldh, till tjänst. Och somm han feck swar, att jag skulle öfwerkomma, altså afferdigade herr Swanfeldt mig ifrån Lubek, betahlandes formannen som mig skulle till Stettin, hwarest herr general cammereranen då för tijden war stadder, öfwerföra, lefwererade mig een räkning opå det, som han uthij Hamborg uthij dee 1 åhr hade opå mig kostat och effter hans opsatz emot 400 rdhlr. sig skulle belöpa; öfwergaf mig ock copia af det inventarium, som jagh medh mine syskon effter wåra sahl. föräldrar hade att ärfwa, ähr wordit oprättat, hwaruthij war att see, att han alt silfwer hade till sig tagit, men be:te inventariums copia ähr igenom ungdomsförseelse eller oachtsambheet sedermehra mig af händer kommit.

Wedh afskiedet förährte hann mig fyra rdhlr., hwillket då waar min heela rijkedom, dermedh jag min wandring igenom denne onda och arga wärden begynte. Sannerligen een ringa gåfwa af een sådan rijk faderbroder, som sedan wedh sin afgång iempte hundrade tiugu bonnegårdar effterlembnade sijna barn uthij baara penningar hundrade tusende rdhlr., och hade lijkwäl bordt betrachta, att hann igenom min sahlige faders befordran (hoes hwilken han sig och een runn tijdh hade oppehållit och af honom nådt sin skickligheet) ähr först kommen i Cronones tiänst och sedan till all sin wällfärdh.

Jag reeste altså den 10 maij 1641 ifrån Lubek medh een landkutsch till Slukup, 2, och sedan till Dassow, 3, 5 mihl. Den 11 igenom Gripsmöhlen, 3, till Wissmar ähre 3, 6 mihl. Denn 12 till Nyen Bukow, 3 mihl. Den 13 till Kröpelin, 3, klostret Dubbran, 1 1/2 till Rostock, 2, 6’/2 mihl. Den 14 till Tessin, 3, Gnöijen, 3, och festningen Demmin, 3, 9 mihl. Den 15 till Anklamb, 5, och wij dare till Ykermynde, 3, 8 rnihl. Den 16 igenom Yrkermyndsche Heijde till Stettin, 7 mihl, hwarest jag antreffade herr Rehnschiöld, öfwerlefwererade honom min recommendation, blef wäl antagen och fann sannnerlig [sic] een godh herre, och han een ährlig och trogen tiänare. Jag blef altså heela sommaren och fölliande wintern hoes honom i Stettin.

Och ehuruwäl jag eij annorledes blef antagen änu att tjäna för poike, doch lijkwäl effter jag skref een temmelig godh handh, kunde och wäl räkna, blef jag brukat myket uthij cammarsaker och mig månge secrete och wichtige handlingar, som anginge krigswäsendet och slijkt, under händer gifne och anförtrodde, så att jag offta af honom sielf blef inlåster uthij hans egen cammare, enär mig någre hemblige saker blefwe under händerne gifne, hwilket iempte annat mehr mig hoes honom straxt i förstone een sådan gunst förwärf wade, att ehuruwäl han mig myket strängt och hårdt höldt, och ehesomofftast för ungdombsbrodt och förseelser skuldh mig lätt smaka obränd aska, hann mig doch lijkwäl både uthij kläder och maat hölt för myket mehr än alla andra sina tjänare, kan och hända, att det och komm i consideration, att jag med hans frw Brita Tårskskåål något war i förwant och skyllskap. Jag hafwer och i samfelte åtta åhren, som jag honom tiänte, icke annat än som stoor gunst, estime och benägenheet förspoort.

1642

Den 14 Martij reste jag med herr general cammereraren uthur Hinder Pommern till För Pommern. att opwachta Hans Exeell:ns Rijkslegaten herr Johan Oxenstiärna, som då war i Stråhlsundh, till Ykermynde, 7 mihl. Den 13 till Anklamb, 3, och Gripswald, 4 mihl. Den x6 till Strålsund, 4 mihl, hvarest wij funno Hans Excell :s och förblefwe till den 7 april, då herr Rehnschiöldh reeste till sin gårdh, som heter Hohenwart, hwarest han passerad påskahelgen, 3 mihl; och reeste den 12 junij till Strålsundh igen, 3 mihl. Den 14 junij reste wij medh Hans Excell:s Rijks legaten ifrån Strålsundh till Gripswaldt, 4 mihl. Den 15 till Woilgast, 3 mihl. Den i6 öfwer opå öön Ysedom till Clostret Pudagla, 4 mihl, hwilket kloster Kong!. Maij :t hr legaten hade förlänt.

Den 16 julij reste herr cammereraren till Anklamb, 7 mihl. Dito till Ykermynde, 4 mihl. Den 17 till Stettin, 7 mihl. Denn 27 julij reste wij ifrån Stettin till Ykermynde, 7 mihl Den 28 igenom Anklamb till Wollgast, 7 mihl, den 29 till Pudagla, 4 mihl. Och emedan Hans Exeell:s legaten ärnade bryta op och reesa till Stettin, altså wile hann och först giöra een tour eller reesa, att någorlunda besee Pommern. Och opå det hans medhföllie skulle wara så myket anseenligare, hade han låtitt till sig förskrifwa herr asistenzrådet Lillieström, så och mäste parten af Pommerske rådhen, hofrätts råden, så och andra kongl. betiänte, så att hans heela medhföllie bestodh mehr änn uthij 300 persohner och 500 hästar, förutom ett compagnie finska ryttare under ryttmästaren Clas Uggla, som confoyerade hans Excelt, hwilket fuller gaf ett stoft anseende, män kom landet till stort beswär. Herr legaten bröt altså opp ifrån Pudagla den 3 septb. och reste till staden Ysedom, 4 mihl. Den 4 septb. till Swijne Schantz, hwarest han blef af begge skanzarne saluterat medh stykerne, war een öfwermåtton lustig wäg alt uth medh siööstranden, 4 mihl. Den ginge wij öfwer Swijneströmmen opå öön Wollin till staden Wollin, 5 mihl. Den 9 derifrån till Camin, hwarest een gammal och schiön doomkiörka ähr att see, 4 mihl. Den 11 derifrån till staden Treptow, hwarest hans Excel!. medh heela medhfölliet af een gammal förstinnna, hertig af Pommerns änkeförstinna blef på slåttet myket wäl fägnat och tracterat, mihl.

HINDER POMMERN Den 13 derifrån till staden och festningen Colbergh, hwar Hans Excdll:s af Kongl. Maij :tz commendant, wälb:ne öffwecrsten Georg Flittwodt och magistraten medli salve skiutande af alle stykerne och soldatesquan inhemptat. Her blef Hans Excell:s något opasslig, blefwe altså till , 4 mihl. Den i7, då reesan gick till Cörlin, 4 mihl, och den i8 till staden Bellgardt, i ‘/3 mihl. Denn ig till Cösslin, 4 mihl. Denn 21 derifrån till Ruegenwalde, hwarest Hans Excell. af hertig af Pommerns änkeförstinna hederligen blef fegnatt och tracterat, 5 mihl. Denn 22 derifrån till Slage, 3 mihl. Den 23 dit till Stolpe, hwarest wij sammaledes af försten änkefurstinna, som och war een boren förstinna af Pommern och sedan hade hafft hertigen aff Croy och Areschott, hederligen blefwe fegnade och plägade. Den 24 derifrån till Qwäkenborgh, 3 mihl. Den 25 till Pollnow, 4 mihl. Den 26 till Rummelsborgh, 3 mihl. Den 27 till Bublitz, 3 mihl. Den 28 till Nyen Stettin, hwarest wij sammaledes utaf hertig af Pommerns änke förstinna wäl blefwe fegnade och hederligen tracterade, 4 mihl. Den 30 gick reesan derifrån till Beerwolde, 3 mihl. Den 1 Octob. derifrån till Pollnitz, 3 mihl. Den 2 till Schifwelben, 3 mihl. Den 4 till Rägenwalde, 4 mihl. Den 5 till Habes, 2 mihl. Den 6 till Daber, 3 mihl. Den 7 till Treyenwalde, 2 mliii. Den 8 till Massow och Golinow, 4 mihl.

Den 12 October til Damm, 4, och samma dag hölt Hans Excell:s sitt inntogh till Stettin, 5 mihl, hwarest Hans Excell:s af vice gouverneurn herr Axell Lillie, så och af hertig Frantz Hindrich af Neder Saxen Lawenburg, öffwer commendanten Nils Kagge och andre kongl. betiänte och officerare medh dubbel salva uthur styker och mussqweter trefflig magnifique blef innhemptatt och logerat opå slåttet. Den 12 novemb. reste herr general cammereraren ifrån Stettin till Ykermünde, 7 mihl. Den 13 derifrån till Anklamb, 3, och Gripswalde, 4, 7 mihl. Den 14 till Strålsund, 4 mihl. Denn 24 ifrån Strålsund till Dambgarten, 6 mihl.

MÄKLENBURGH Dito till Ribbnitz, i mihl. Den 25 till Rostock, 4, och clostret Dobbranz, 3, 7 mihl. Den 26 till Nyen Bukow, 3, och Kröpelin, 3, 6 mihl. Den 27 till Wissmar, 4 mihl. Den 9 Decemb. till Bukow och Kröpelin, 7 mihl. Den 10 till Rostock, 4, och Bytzow, 4, 7 mild. Den 11 igenom Gnöijen till Demin, 7 mihl. Den 12 till Anklamb, 5, och byen Rantzin, 2, 7 mihl. Den 13 till Ykermynde, 2, och till krogen Mytzelborgh, 3, 5 mihl. Den 14 till Stettin, 4 mihl.

1643

Denn 3 martij reste herr general cammereraren medh Hans Excell:s herr legaten ifrån Stettin och till Damm, 1 mihl. Den 4 till clostret Colbitz, hwarest uthij siöön Madue den raara fisken morener, som igenom munkarne uthur Italien dijt ähre transporterade, finnes, 3 mihl. Den 5 martij gick reesan till Gripenhagen, 3 mihl. Den 6 till Bahn, 3 mihl. Den 7 till Compterij Wildenbrook, 2 mihl. Den 12 derifrån till Freijenwalde, 3 mihl. Den 13 till clostret Marienflies, 3 mihl. Den 14 martij derifrån till Satzig, 3 mihl. Den i6 dito till Jacobshagen, 3 mihl. Den 17 till Stettin, 3 mihl. Den 24 martij reste h. general cammereraren ifrån Stettin igenom Ykermynde, 7, och sedan till Anklamb, 3, och så fort till Gripswalde, hwarest man hölt landtdag, 4, 14 mihl. Den 16 maij wedh Pommerska landtdagens sluut till Strålsundh, 4 mihl. Den 20 maij till Barth, 3 mihl. Den 21 till Dambgarten, 4 mihl.

MÄKLENBURGH Dito igenom Rostock, 4, till Dubbran, 3, 7 mihl. Den 22 igenom Bükow, Kröpelin till Wissmar, 7 mihl, hwarest medh gouvernören Erich Hanson Ulffsparre confererades och anstalt giordes till fästningen Dömitz belägrande, som och straxt deropå fölgde.

SAXEN Den 30 maij ifrån Wissmar till Lubek, 7 mihl, och den 31 till Hamhurgh att conferera om samma wärk medl herr legaten Salvium, 10 mihl. Den 6 junij till Lubek tillbakars, 10 mihl.

MÄKLENBURGH Den 7 till Wissmar, 7 mihl. Den 8 till Rostock, 7 mihl.

FÖR POMMERN Den 9 till Demin, 7 mihl. Den 10 till Ykermynde, 9 mihl. Den 11 till Stettin, 7 mihl. Den 12 julij reste herr cammerern medh Hans Excell. legaten Oxenstiärna ifrån Stettin Oderströmmen utlf öre till Wollin, 7 mihl. Den 13 till Ysedomb och Pudagla, 8 mihl. Den 26 reste wij till Wollgast, 3 mihl, Den 27 till Gripswaldh, 3 mihl. Den 28 till Strålsundl, 4 mihl. Dem 4 Augusti reste Hans Excell:z ifrån Strålsundh opp till Osnabrügg att företaga freds tractaten medl keijsaren och römiske chatolische ligan; fortsatte samma dag reesan till Damgarten och Ribbnitz, 7 mihl, vthij hwilkens föllie herr general cammerern och war.

MÄKLENBURGH Denn 5 till Warnemynde och deröfwer Warnowströmen, 4 mihl. Den 6 till Kröpelin, 4 mihl. Den 7 till Wissmar, 4 mihl, hwarest hertigen af Mäklenburg, Adolph Friderich, ankomm och legaten tracterade, blef och af h. legaten igen tracterat. Den 24 gick reesan till Gadebusk, 6 mihl. Den 25 till swänska lägret vnder Gouverneuren Erich Hanson Ulfsparre, som då hade belegrat Dömitz, 4 mihl.

SAXEN—LAWENBURGH Den 28 derifrån till Böitzenburgh, 5 mihl. Den 29 öfwer Älffströmmen till Grönenhagen, 3 mihl. Den 30 till Saltwedel, 6 mihl. Her togo wij afskeedh af herr legaten, som fortsatte sin reesa till fredz tractaten, men herr general cammereraren reste till Lawenburgh, 10 mihl, och derifrån till wattns på älfströmmen till Hamburgl att taga afskedh af legaten Salvium, som då och ärnade oppbryta till freds tractaten, 6 mihl. Den 8 september reste wij ifrån Hamburg till Lubek, 10 mihl.

MÄKLENBURGH Den 9 dito igenom Slukup, Dassow, Gripsmöllen och till Wissmar, 7 mihl. Den lo till Rostock, 7 mihl. Den 11 till Demin, 7 mihl.

POMMERN Den 12 till Ykermynde, 7 mihl. Den 13 till Stettin, 7 mihl. Och emedam den keijserl. generaln Crakow medh 10000 mann war infallen i Hinder Pommern, settiandes sig uthij ett fast läger wcdh Bellgardt, och general major Königsmark hade fått ordre att gå honom under ögonen, hwilken och reda war ankommen wedh Pommersche grentzen, altså, effter höga öfwerheetenes befallning att giöra honom asistence, reste general cammereraren den 8 octob. ifrån Stettin till Damm, 1, och derifråån till een by Seefeldt, 2, 3 mihl, hafwandes medh oss 8 stoora stycken, så och wedh 1000 kneclter under öfwersten Osterlingh. Den 9 gieck marchen åth Stargardt, 2 mihl.

Den 10 mötte wij gem. majoren medh armeen wedl Arenswalde, lvarest den camperade, 4 mihl.

Den 11 brööt general majoren opp och gieck andra dagen medh armeen opå slottet Schifelbein, som af fienden war besatt. Och som dee skarpt skute vth medh stucker och mussqweter, så blefwe een deel qwetzte och enn deel döde; hwarföre bröt gen. Königsmark opp derifrån till een by, 1/4 mihl. Den 12 avancerade general Königsmark, sedan han hade satt armeen i battaile recta opå Belgardt och fiendens läger, 3 mihl, intedt annat meenandes änn att Crakow skulle mööta honom i fält, hwilken wij wedh wår ankombst lijkwäl funne stilla liggiandes i sitt läger. Qiorde och icke mehr än skiöt 3 skått med styker, keijserl. löösen, hwilken wij straxt medh swenska löösen swarade.

Och skedde denna dagen cij annat, uthan att Königsmark lätt simma några knecltar igenom strömmen Persante och lätt drifwa bort under staden och fiendens läger några hundrade styken boskap, byggiandes i hastigheet een lijten broo öfwer strömmen, hwareffter fienden giorde några skott vthur stycken, doch uthan skada. Komm jag altså oförmodeligen uthij krijget, icke wettandes då, att Gudz försyn mig sedan till een krigsmann och soldat hade vthsedt.

Den 13 dito sköte wij heela dagenn mecih glödande kulor uthij fiendens läger, emedan deruthinnan myket fourage war förhanden. Begynte och 5 gångor i lägret att brinna, men doch likwäl slächt.

Och effter generalen sågh, att fienden intedt rörde sigh, resolverade hann den 14 att gå medh armeen öfwer strömmen Persante opå denn sidan, som fiendens läger war, meenandes att fienden derigenom skulle wara att bringa till een feldtschlakt. Men emedan hann wedh wår ankombst lijkwäl blef qwar i sitt läger, så marclerade Königsmark medh armeen i full bataille rätt när under fiendens läger. Wände sigh så och gick till Cörlin, 3 mihl, hwarest armeen stog i fältet uth. medl strömmen, men Generalen och infanteriet marcherade öfwer een lång broo, oachtandes att fienden medh 70 dragoner hade besatt slåttet och commenderade brooen, hwaröfwer åthskillige blefwe opå broen uiälskutne. Tog hufwudh quarteret i staden, men slåttet blef samma affton belägrat, hwilket sig andra dagen opå discretion gaf.

Och effter som så när in till fiendens läger war stoor mangell på forage, victualier och monition wedh armeen, altså sådant att anskaffa reste herr gen. cammerern den 22 medl een confoij under öffwersten Wälling af 200 hästar ifrån Cörlin till Cosslin, 4 mihl, och den 24 derifrån till Colbergh, 4 mihl, men den 25 derifrån och den 26 till Wollin, 12 mihl, så att wij den 27 wäl igen till Stettin ankommo, 6 mihl. Den r novemb. reste herr gen. cam. ifrån Stettin till Ykermynde, 7 mihl. Den 2 dito genom Anklamb till Gripswald, 4 mihl, denn 3 novemb. till Strålsundh, 4 mihl.

Och emedan myket hastiga tijender ankommo ifrån herr feldt marskalken Leonhardt Torstenson, som då emot alla meniskiors förmodande war opbruten vthur lägret wedl Pröraw i Mähren och war i full march åtl Holstein, att fientlig angripa konungh Christian af Dannmark medh be:te herr felt marshals befallning, att herr general camereren skulle som den 1 decemb. mööta honom i Kijhl i Holstein, altså bröt herr general cammerern i föllie medh herr asistentz rådet Johan Nicodemi Lillieström ifrån Strållsundl opp den 17 novemb. till Dammgarten, 6 mihl.

MÄKLENBURGH Denn 18 igenom Ribbnitz och Rostock till Duhbran, 7 mihl. Denn 19 till Wissmar, 7 mihl. Den 21 till Lubek, 7 mihl.

HOLSTEIN Den 24 derifrån till Eutin, hwarest biskopen, som war een hertig af Holsten, begge herrarne tracterade, 5 mihl. Den. 25 till det adelige jungfrw clostret Preetz, 3, och samma dag till Kijhl, 2, 5 mihl, hwarest wij då funne Hans Excell:z feltmarschalln medh hela armeen wara ankommen och i gott tillståndl. Den 3 decemb. blef danska festaingen Christianprijs, een mihl ifrån Kijll, hwarutij öffwerst Axell Bropp commenderade, medh storm intagen och han fången, och woro wij medh och kommo den 4 till Kijhl igen, 2 mihl.